Vätgas ses som ett viktigt alternativ för att förverkliga energiomställningen inom växthusodling. Men bytet var inte ett-två-tre. Vilken är den nuvarande situationen och hur ser framtiden ut för vätgas i denna sektor?
Växthusodling Nederländerna och de ledande trädgårds- och råvaruindustrin arbetar tillsammans för att skapa fart för användningen av väte i växthusodling. Lovande idéer har samlats in från regioner och kluster, och pilotprojekt är i sin linda.
”För att göra vätgas lönsamt och påskynda omställningen måste vi inspirera odlare. Vi måste visa att det finns ett affärscase. Tillsammans skapar vi en plan för användning av väte i trädgårdsodling. Och om vi kan skala upp kommer kostnaderna naturligtvis att sjunka, säger Anneke van de Kamp från den ledande sektorn för trädgårdsodling och råvaror.
Vätets möjligheter infiltrerade också Haag politiskt. I koalitionsavtalet står det att växthusträdgårdsodling har potential att bli ledande inom energieffektiv och cirkulär produktion av högkvalitativa produkter. Samtidigt hävdar regeringen att sektorn fortfarande är alltför beroende av naturgas. Förutom geotermisk energi, biomassa, restvärme och elektrifiering nämns väte som lösning.
Vi vill visa tillverkarna att väte verkligen har ett affärscase.
ANNEKE VAN DE KAMP FRÅN DEN LEDANDE SEKTORN TRÅDgårdsbruk OCH RÅVAROR
”Särskilt för trädgårdskluster där geotermisk värme eller restvärme inte är möjlig kan väte vara av intresse. Tänk på områden i norra Limburg, säger Van de Kamp.
Vätgas potential är också synlig på europeisk nivå. I mitten av september tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skapandet av en vätgasbank. Beloppet i denna bank är 3 miljarder euro. Enligt Van de Kamp är detta ett bra drag. "Denna bank ökar lönsamheten för vätgas i trädgårdsodling. När allt kommer omkring måste vätgas utvecklas i större skala än bara i Nederländerna.
Hög sannolikhet för brist
Van de Kamp påpekar att varje sektor vill bli mer hållbar under de kommande åren. Detta ökar trycket på vätet. ”Det finns så många initiativ som är beroende av vätgas. Potentialen för brist är stor. Det är bra att Bryssel är medveten om detta.” Och även om övergången till väte kommer att kosta mer än 3 miljarder euro i praktiken, påpekar Van de Kamp att detta är ett tecken på goda nyheter. avsikter.
Men Van de Kamp tycker att EU:s mål att producera cirka 10 miljoner ton rent väte till 2030 är något ambitiöst. ”Om vi kan omsätta minst hälften av detta i praktiken kan vi redan nu vara väldigt nöjda. Dessa ambitioner kommer i alla fall att leda till en skalaökning, och det är vad vi behöver för att hålla nere kostnaderna.”
Enligt Van de Kamp blir det inte lätt att samordna utbud och efterfrågan väl. Betydande infrastruktur behövs för att leverera vätgas till konsumenten. Tillståndsprocessen behöver också justeras. – Det här kräver god samordning. En enskild producent kan inte organisera detta. Därför är det viktigt att, precis som när det gäller geotermisk energi, projekt av detta slag genomförs i samarbete med offentlig-privata parter och forskningsorganisationer.”
Att föra kunskap till branschen
Van de Kamp sa att det också är viktigt att ta med befintlig kunskap och teknik till industrin för att tillämpa väte. ”Entreprenörer kan inspirera varandra och visa vad som är möjligt. Som ett växthusbruksföretag i Nederländerna och en ledande trädgårds- och råvaruindustri spelar vi också en roll i detta.”
Det är inte så att man inte vet något om användningen av väte, framhåller Van de Kamp. "Vi har studerat det här i flera år. Tekniken för produktion och applikation finns i stort sett redan där. Brådskan nu är bara större än för många år sedan.
En annan fråga som fortfarande är oklart är licensieringsprocessen. Men precis som med geotermisk energi förväntas det vara en komplex process. ”Därför är en av prioriteringarna för de kommande åren också att få mer klarhet kring denna process. Entreprenörer behöver detta för att noga fundera över om de vill och kan ta det här steget, säger Van de Kamp.
Väte kommer inte att vara den idealiska lösningen för alla växthus. ”Växthusträdgårdsodling har lyxen att ha många hållbara alternativ. Och dessa val kommer också att skilja sig åt mellan olika regioner. I vissa områden kan geotermisk energi eller restvärme vara den bästa lösningen, säger Van de Kamp.