Thomas Lilja investerade 7.5 miljoner kronor i ny växthusbelysning för sin tomatodling. Men rekordhöga elpriser tvingar honom att tacka nej. 30 ton tomater går till spillo och nu ger han upp drömmen om att odla året runt. "Det är den notan vi måste betala för en långsiktig dålig energipolitik", säger han till TN.
– Halva skörden har vissnat nu. Vinterodling är ett avslutat kapitel för det här företaget eftersom jag inte ser någon förbättring under de kommande tio åren. Det är den notan vi får betala för en långsiktigt dålig energipolitik i Sverige, säger Thomas Lilja, vd för Elleholms tomatodling i Blekinge.
I våras installerade han 1,600 XNUMX speciallampor i sina växthus för att kunna odla tomater året runt. Tanken var att öka företagets omsättning och samtidigt tillgodose det ökande antalet konsumenter som vill äta svensk mat året runt.
– För oss som växthusföretag är det också en fördel att kunna erbjuda fler människor året runt anställning. När vi bara kan erbjuda jobb 8-10 månader om året är det ibland svårt att få tillbaka arbetskraften då.
”Jag har investerat 7.5 miljoner i den här belysningen, så det är en stor investering. Men sedan visade det sig att det var skit”
Thomas Lilja såg också satsningen som en del av Sveriges nya livsmedelsstrategi som syftar till att öka självförsörjningsgraden på mat. En ökad produktion skulle skapa fler jobb och större skatteintäkter, men istället går det åt fel håll.
– Jag har investerat 7.5 miljoner i den här belysningen, så det är en stor investering. Men sen blev det skit. 2021 kommer inte att bli ett bra år – det kommer att bli ett skitresultat. Fjärde kvartalet var en katastrof. Det blev inte alls som jag hade tänkt mig.
Anställda fick lämna
I december låg hans elpris på runt två kronor per kWh medan det ett år tidigare låg på 35–40 öre. Han hade räknat med en elräkning på 100,000 XNUMX kronor i december, men den landade istället på en halv miljon kronor.
– Under de 15 år som jag har drivit det här företaget har vårt elpris legat på 35-40 öre per kWh. När den nådde över tre kronor stängde jag av halva den upplysta odlingen, vilket ledde till att plantorna tog stryk och dog.
”Under de 15 år som jag har drivit det här företaget har vårt elpris legat på 35-40 öre per kWh. När den nådde över tre kronor stängde jag av hälften av den upplysta odlingen, vilket ledde till att plantorna fick stryk och dog.” Det säger tomatodlaren Thomas Lilja.
För Elleholms tomatodling innebär det en återgång till den tidigare odlingscykeln som börjar med plantering i januari och slutar i november, men det innebär också att tre av sju anställda fick lämna företaget.
– På kort sikt är det här ett rejält slag, men på lång sikt betyder det inte så mycket. Vi kan växa utan belysning som vi gjorde tidigare, men investeringen blir en ryggsäck vi bär med oss under lång tid framöver. Vi får aldrig full effekt av det och det känns surt.
Lågt förtroende för energipolitiken
Svenskt Näringslivs näringslivspanel i januari, där 1,428 XNUMX företag svarat, visar att förtroendet för energipolitiken har minskat den senaste tiden.
På frågan om hur stort förtroende företagarna har för att den nuvarande energipolitiken kan möta den framtida efterfrågan på el, svarade 33 procent i november ”inte alls förtroende”. I januari hade den siffran ökat till 41 procent. Totalt är det nu nära åtta av tio som har "ganska lite" eller "inget" förtroende.
Thomas Lilja är en av företagarna med en mörk syn på framtidens elförsörjning i landet. Han är bland annat kritisk till politiker som säger att det är vindkraften som ska lösa elbristen.
– Ett modernt högteknologiskt samhälle kräver el hela tiden, inte bara när det blåser. Om vi inte har tillräckligt med el kommer vi att behöva engagera oss mer och mer i partiella strömavbrott som de har i bland annat Texas och Kalifornien.
"Ska alla behöva flytta till Norrland bara för att elen är billigare där?"
Det han skulle vilja se är att regeringen skrotar elzonerna, ser över elskatten på kort sikt och börjar planera för förutsägbar elproduktion i södra Sverige.
– Just nu bygger vi under olika konkurrensförhållanden i landet. Ska alla behöva flytta till Norrland bara för att elen är billigare där? Om jag vore lokalpolitiker i södra Sverige idag skulle jag vara livrädd för att investeringar och etableringar skjuts upp när det inte finns el.
En källa: https://www.tn.se